Mina nya skor

Goddag!

Lördagen har sett ut såhär: Jag vaknar med älskling vid min sida. Vi gosar.

Jag går till stan och äter lunch med päronen. Jag shoppar på rean. ( inte ens julklappar utan skor till mig själv :S ) Japp och dom var fina!

Jag har ju också varit i Stockholm med klassen också. Det skriver jag om senare nån gång. Just nu är jag för trött. Bilder från resan lär dyka upp på min bdb inom snart framtid.

Nu ska jag hitta på nått annat.

Jag vill bara drunkna i en vodkaflaska och samtidigt lyssna till sorglig pianomusik. Snälla?

Ibland orkar jag verkligen inte. Vet inte vad jag vill, vet inte vad jag borde. Jag vet inte varför i hela världen jag ska gå och bära på massor av känslor när jag inte kan göra ett piss med dom. Jag vill bara få ut dom, uttrycka dom.

Orkar inte tro och definitivt inte vänta längre. Jag är inte en person som fungerar som en tjänare. Jag klarar inte av att bli låst. Jag vill ha frihet, spänning och äventyr. Jag vill upptäcka det andra aldrig har upptäck. Jag vill känna något jag aldrig har känt. Jag vill vet det andra inte ens vet om dom själv.

För jag vet att det är så många som är något, dom tror att dom är det, dom är så bekväma på ytan men detta är bara för att dom försöker gömma sitt riktiga jag. Dom vill inte, dom vågar inte.

Jag blir bara så less...

om ni skrattar åt mig: gör det!

om ni tycker jag är ful: gör det!

om ni tycker jag är patetisk: tyck det!

Jag bryr mig inte, jag är bara jag. Jag vill bara veta, jag vill inte undra mer. Jag vet vem jag är och jag kan inte le på utsidan om jag inte är glad på insidan. Jag fungerar inte så. Jag måste få spänning, äventyr och frihet, utan det är inte livet värt att leva.

Ja jag bara måste få säga att jag älskar teater. Jag älskar insperationen som man får av Elin, det är som om allt känns mer äkta, mer spännande, mer möjligt och mer fint, vackert, bra och ja inspererande.

Jag har just insett det fina med riktigt bra teater. BLÄ vad bra och fint allt kan vara.

Efter teatermötet igår gick jag och Lisl på en fika. ÅH Lisl är min vän, jag tycker så mycket om henne (L) Vi förstår varandra, ja sådär bra. Vi diskuterade livet, ja mest livet och livet i Sundsvall. Och alla jävla glasrutor...

Jag hatar glasrutor, jag ska göra något trevligt och inspererande om glasrutorna innan jag dör, det ska jag bara.

After all this time you are still here. You are still speaking, sometimes when I'm not prepared for it. The times when I don't want to listen too. The songs of that summer still remembers me of you, the songs of that winter still give me thrills. The things you have told me confuses me, the things you did say still pass through my mind. They way that you were, the way that you are. The way I know it's not good, the way I know it's not perfect. The way I still want to know, know for sure. That way is hurting me. It's making me doubt and at the same time it is making me curious.

Is a silent wave enough to make you see, to make you understand and give me the answer?

är det bara jag som litterärt fäller tårar när jag hör denna låten: http://www.youtube.com/watch?v=rU778jjtye4&feature=related

Så sjukt sorglig, att bara tänka tanken på att någon dag kanske det skulle bli så för mig. NEJ jag dör.

Rebecca är trött, Rebecca är sugen på mat, Rebecca är trött.

Kom just hem från badet, vi badade på gympan nu sista lektionen. Skita trött coh slö känner jag mig. Faktumet att jag och Sänni klämde i oss två bullar var... är väl onödigt att veta.

Nu ska jag duscha... bajbaj