Ja detta år har verkligen varit något speciellt. Allt i mitt liv är väldigt annorlunda nu än för ett år sedan.

Det är som två olika liv, nästan haha. Men vad har året gett mig?

Framför allt mycket kärlek och glädje, vilket jag är otroligt glad för. Jag träffade Joao och jag fick en liten Leo.

Jag har även insett vilka som finns och alltid kommer finnas där för mig när det behövs. Jag har fått ett större perspektiv på livet känns det som. Vet vilka som är dom man litar på, jag vet vilka som gör mig glad och som verkligen betyder någonting för mig.

Jag har även mognat till viss del, mina kära klass kamrater kanske tänker : mognat? men vad fan säger hon?! haha. Men jo jag har mognat som person trots att det inte syns i vardagslivet allt för mycket.

Jag har även insett vad film och teater betyder för mig, att det är ungefär det enda jag vill hålla på med. Att det också faktiskt finns en väg från Sundsvall till the screen, även om den är lång, lång, låååång.

Det tackar vi framför allt Elin för, som tagit mina hopes and dreams från en instängd lokal med lika instängda idéer, till någonting som faktiskt förmedlar känslor och budskap.

Det mindre bra med detta år är att med all kärlek kom även mycket hat.

Jag är en person som absolut ogillar när okända människor bestämmer sig för: Rebecca är en idiot, dum i huvudet, världens elakaste människa.

När människor tänker så och inte ens känner mig, då mår jag dåligt. Det finns förklaringar till att saker har hänt i mitt liv, det har aldrig varit med mening att såra någon, och hade jag vetat allt som jag borde ha gjort, skulle jag aldrig gått den vägen jag nu gått.

Jag är själv en väldigt öppen människa, jag älskar att träffa nytt folk, skaffa nya kompisar och bara ha kul. Jag är inte den som dömmer folk efter utseende eller intressen ( så länge deras intressen inte skadar andra ). Jag mina närmaste kompisar är helt olika människor, dom skiljer sig otroligt mycket ifrån varandra. Men det gör inte mig något.

Det jag vill komma till med detta är. Alla dom som i år har bestämt sig för att ogilla mig eller hata mig utan att egentligen ens känna mig, jag lovar det finns en anledning till varför saker har skett, och det var aldrig med mening att såra.

Jag hoppas att 2009 blir ett år som sådana missförstånd inte ska ske, och att folk faktiskt lär känna varandra innan dom placerar folk i : vihatarfacket.

Nu har jag skrivit en sammanfattning om mitt år, hallelulja. Jag hoppas att det inte blev allt för djupt eller tråkigt.

Nu ska jag fixa mej och sedan dra till Mätild på middag och parthey!

Hej då fina 2008, hoppas 2009 blir ett bra år.

Hej, här sitter jag och äter godis till frukost! ja vad nyttigt!!!

Men det är gott.

Idag vet jag inte riktigt vad jag ska göra, ska väl mest flumma och duscha och sedan dra till Mätild.

WIIIIEH! vad jag längtar till ikväll, för då är det parrrrteeeyh!

Hej i stugan. Här sitter jag vid halv tre tiden på natta. Vad gör jag? njae kollar runt lite på lägenheter i LA. Fan asså det finns hopp, så jäkla dyra var dom inte.

Aj vad trött man ska vara, ska man kanske gå och lägga sig. Mja tror det.

P.S dock, jag stör mig jäkligt mycket på ospontana människor som det kryllar av i sverige, reserverade och tråkiga. Kan ni sluta vara så? BLÄ.

Tack för mig och godnatt!

Jag har dampanfallsångest. Jag får seriösa anfall då jag bara vill göra något med mig själv och världen. Jag menar HALLÅ, det finns en värld där ute, en värld utanför Sundsvall. Den är fylld med hat och hemskheter, orättvisa och mord, MEN den är också fylld av spänning och möjligheter.

Det är vad jag behöver, SPÄNNING och MÖJLIGHETER! kan jag få det tack? Min vardag är inrutade i ett schema mönster: vakna, skola, hem, äta, plugga/umgås med folk, sova. Och på helger och lov: soooooova, äta, umgås, sova.

HEJ här var det livat!? Här var det intressanta jobbmöjligheter? här var det spontana möten, spontana fester, nytt folk!!???

GUD jag dör i en grå papperspåse.

Ge mig LA, ge mig möjligheter, ge mig utmaningar, ge min spontana människor.

Men mest av allt just nu, GE MIG LISL! så att man kan få ha ett samtal som ger mig något värdefullt.