After all this time you are still here. You are still speaking, sometimes when I'm not prepared for it. The times when I don't want to listen too. The songs of that summer still remembers me of you, the songs of that winter still give me thrills. The things you have told me confuses me, the things you did say still pass through my mind. They way that you were, the way that you are. The way I know it's not good, the way I know it's not perfect. The way I still want to know, know for sure. That way is hurting me. It's making me doubt and at the same time it is making me curious.

Is a silent wave enough to make you see, to make you understand and give me the answer?

är det bara jag som litterärt fäller tårar när jag hör denna låten: http://www.youtube.com/watch?v=rU778jjtye4&feature=related

Så sjukt sorglig, att bara tänka tanken på att någon dag kanske det skulle bli så för mig. NEJ jag dör.

Rebecca är trött, Rebecca är sugen på mat, Rebecca är trött.

Kom just hem från badet, vi badade på gympan nu sista lektionen. Skita trött coh slö känner jag mig. Faktumet att jag och Sänni klämde i oss två bullar var... är väl onödigt att veta.

Nu ska jag duscha... bajbaj