Jag är så effin trött på alla människor som skyltar med någonting dom egentligen inte är. Det tyder på osäkerhet. Och osäkerhet tyr sig till självsäkerhet. Den självsäkra i det här vet om att den andra är osäker och kan därför utnyttja detta. Det här konceptet mår jag dåligt av.

Det är synd, mycket synd, att det finns folk som håller på såhär. Men jag blir så leds på alla dessa osäkra människor som vill rama in sig själva i guldram utan att ta tag i det riktiga problemet. Varför är du osäker?

Jag brukade vara osäker, jag var rädd, men det är andra tider nu. Jag insåg varför jag var just så osöker och vad jag var rädd för.

Sedan är det bara att bestämma sig, utmana dig själv, möt det du är rädd för, eller så står du och stampar på samma ställe hela tiden. Problemet då är bara att din osäkerhet kommer alltid att skina igenom, när vad du egentligen förtjänar är ditt riktiga du.

Jag tycker det är synd att inte alla våga möta sina rädslor. Jag har mött endel, men har många kvar. Dock vet jag att för varje gång jag övervinner en rädsla så växer jag som person.

Så ta inga genvägar, det kommer aldrig ge dig din dröm. Inte på det viset du ville ha den i alla fall.

Vet du vad du vill, vet du hur du ska nå dit? Dåså börja kämpa, för man lär sig av sina misstag. Det gör man verkligen.