Det är ju sant, gud vad jobbig och åmig jag blir över min baby. Jag kan sakna honom som en... en... en... gris. Jag bara känner att jag MÅSTE ha honom brevid mig just NU. Jag MÅSTE ha hans läppar mot mina just NU.

Det är jobbig det där med kärlek, det är ju jobbigt att tycka om någon så pass mycket, någon som egentligen inte "måste" vara i ditt liv eller inte alltid har funnits där. Det betyder ju att liv skulle fungera utan denna personen också, du kanske inte skulle vara lycklig eller hel som person, men det skulle fungera. Då blir man ju så rädd, man vet att risken att personen i fråga en dag inte skulle finnas i ditt liv, ja den risken finns ju.

Hur skulle ditt liv se ut då? ibörjan skulle det vara ett bombnedslag, allt skulle vara förvirrande och helt svart. Jätte deprimerande och livet skulle kännas onödigt. Men efter ett tag skulle man reparera sig och kunna leva vidare, dock skulle personen alltid ha en del av mitt hjärta. Den där speciella personen för mig är ju som känt Joao.

Han är så speciell och viktig för mig. Jag inser ju själv att visst skulle jag överleva om han försvann ifrån mig. Men jag skulle aldrig, aldrig, aldrig glömma honom. ALDRIG. Han betyder för mycket för mig.

Nu ska detta inte misstolkas, jag vill ABSOLUT INTE att han ska lämna mig. Jag älskar honom som en galning. Faktum är att anledningen till att jag skriver detta onödiga inlägg är just den att jag fasar den dag han inte finns i mitt liv. Dock hoppas jag den dagen aldrig anländer. Vi har ju licksom varanda, vi är vi. Jag älskar oss.

End of Story.

Hej vänner. Jag har just kommit hem från Sanni, där vi fikade. Påvägen hem från skolan köpte vi delicatobollar... och till det dracks te. Sedan sprang jag för att träffa Dario så jag kunde få mitt manus, och nu, nu är jag hemma.

Nu ska jag syssla med en enda sak, LÄXA, ingenting annat. Jag har nämligen prov imorgon på spanskan. Jippie! Det kommer ändå gå skit så varför bryr jag mig? mja man vill iaf ha kämpat, sedan får det väl gå som det vill, jag kan inte göra mer än mitt bästa.

Ah som sagt, pluggtime...

Nyss vaknat! ja, jag vet jag har ju sovmorgon varför är jag upp nu? mjo för att jag helt enkelt inte var trött längre. GUD vad skönt att få sova tills man är pigg och pepp för dagen. Mja pepp för dagen var kanske inte så sant, jag orkar egentligen inte med skolan, men man får väl dra sig dit ändå.

Tänk att det redan är onsdag, nyss var det måndag. Veckorna går så himlarns fort nu för tiden. Lite läskigt tycker jag. Jag längtar ofantligt mycket efter ett lov, snälla lov kom nu, KOM.

Nu ska jag dricka te och titta på allmänt inövade repliker och reaktioner på TV Shop, så himlarns kul, eller?